Hem | Om Medierådet | Historik

Historik

Medierådet är en kommitté inom Regeringskansliet som funnits sedan 1990 och som idag lyder under Kulturdepartementet. Rådet skiljer sig från de flesta andra kommittéer genom att inte ha ett betänkande som slutmål eller någon tidsgräns för sitt uppdrag. Syftet med arbetet är att minska riskerna för skadlig mediepåverkan när det gäller barn och unga. Uppdraget gäller alla rörliga bildmedier, exempelvis film, tv, dataspel och internet.

Från 2009
Efter ett tilläggsdirektiv 2009 ska rådet initiera aktiviteter som syftar till att öka förståelsen för barns och ungas kreativitet och aktiviteter på internet. Det utvidgade uppdraget är föranlett av att det bland vuxna i dag finns en begränsad kunskap om barns och ungas digitala aktiviteter.

Från 2003
Efter ett tilläggsdirektiv 2003 ska rådet vara regeringens expertorgan när det gäller medieutvecklingen och dess konsekvenser för barn och unga. Arbetet ska främst bedrivas genom förebyggande informationsarbete, genom att inhämta och sprida kunskap och råd. Det ska vara utåtriktat och resultatinriktat och barn och unga ska involveras i verksamheten. Rådet ska ägna våldsskildringar och pornografi särskild uppmärksamhet och ha ett tydligt genusperspektiv på sitt arbete. Tilläggsdirektivet innebar också en skarpare formulering när det gäller att driva på branschernas självreglering. Rådet ska även delta i internationellt samarbete på området.

Sedan 2002 har rådet drivit projekt med stöd av EU-kommissionens handlingsprogram – Safer Internet Programme – som syftar till att skapa en säkrare användning av internet och andra nya medier bland barn och unga. Sedan 2005 är Medierådet svenskt ”Safer Internet Center” i det europeiska nätverket Insafe. Insafe består av 27 nationella center som har ett omfattande samarbete.

Medierådets huvudsakliga verksamhet sedan 2003 är att:

• vara ett kunskapscentrum om barns och ungas medievardag och följa medieutvecklingen och dess konsekvenser för barn och unga

• följa forskningen på området och sprida fakta och vägledning

• driva på mediebranschernas självreglering genom kontinuerliga och konstruktiva kontakter

• verka för en ökad medieundervisning i skolor och lärarutbildningar

• skydda och stärka barn och unga i det nya medielandskapet genom samarbete med andra aktörer

• följa den internationella utvecklingen och delta i internationellt samarbete 
 
Från 1999
Redan 1999 fick rådet ett tilläggsdirektiv som förstärkte uppdraget att stödja branschernas självreglering. Uppdraget har sin grund i EU-rekommendationen om skydd av barn och mänsklig värdighet (98/560/EG).
 
Från 1990
Vid rådets tillkomst 1990 var utgångspunkten det s.k. videovåldet. Videomediet introducerades i Sverige i början av 1980-talet och blev snabbt likvärdigt med s.k. videovåldsfilmer. En folklig opinion krävde restriktioner och förhandsgranskning även av videofilm. Opinionen ledde 1985 fram till att regeringen tillsatte en utredning. Utredningens arbete och slutsatser presenterades i tre betänkanden (Ds U 1987:8) Videovåld, (SOU 1988:28) Videovåld II - förslag till åtgärder och slutbetänkandet (SOU 1989:22) Censurlagen - en modernisering av biografförordningen.

Utredningen föreslog inte obligatorisk förhandsgranskning av videofilm, delvis på grund av att förhandsgranskning inte är förenlig med yttrandefriheten. I stället föreslogs ett åtgärdsprogram, där inrättandet av rådet utgjorde en del. Förslaget antogs av riksdagen 1990. Med detta åtgärdspaket valde man att främst inrikta sig på att via utbildning och information bygga upp förmågan hos konsumenterna att själva hantera medieutbudet. Det innebar dessutom en ökad efterhandskontroll av videomarknaden.

När rådet inrättades 1990 var det i form av en kommitté (U 1990:03) under dåvarande Utbildningsdepartementet, med den formella beteckningen Rådet mot skadliga våldsskildringar. Mellan 1990 och 2004 och arbetade rådet under namnet Våldsskildringsrådet. Namnbytet till Medierådet skedde 2004 i samband med det moderniserade och utvidgade uppdraget, enligt tilläggsdirektivet.
Vi samarbetar med