Mediepåverkan

I boken Bara för dig - Pornografi, konsumtion, berättande studerar litteraturvetaren Magnus Ullén sambandet mellan pornografin och det samhälle som skapat den. Har porr verkligen en mångtusenårig historia? Hur fungerar egentligen de pornografiska texterna och bilderna? Vad är det som karaktäriserar porr till skillnad från andra bilder och texter?

Enligt den amerikanska rapporten Barn och elektronisk media (Children and Electronic Media) är det innehållet i medier – inte vilken typ av medier eller hur mycket tid man spenderar – som avgör om man påverkas på ett positivt eller negativt sätt. Man bör därför fokusera på budskapet media för ut, inte mediet självt.

Ungar & Medier 2008 är den tredje studien där 2 000 barn och unga 9–16 år samt 2 000 föräldrar tillfrågats om ungas medievardag. Rapporten visar att föräldrar alltjämt oroar sig för dataspelandet trots en mer positiv bild än tidigare. Den visar också vilka skillnader som finns i pojkars och flickors medievardag, och att fler mår dåligt av verkligt våld än spelat våld.

Något som oroar de flesta föräldrar är att deras barn ska komma i kontakt med pornografi. Medierådets rapport Koll på porr visar att de flesta tonårspojkar och en stor del av tonårsflickorna är bekanta med porr, men också att de inte är okritiska användare.

Den 17 maj 2006 släppte Folkhälsoinstitutet en rapport om ungdomar och sexualitet. Rapporten är en sammanställning av närmare 90 genomförda forskningsstudier gjorda inom området ungdomar och sexualitet. Här följer en kort sammanfattning av de delar som berör Medierådets uppdrag: mediepåverkan, internet och pornografi.