Under världskongressen World Summit on Media for Children and Youth i Karlstad kallades digitala medier genomgående för ”nya medier”. Begreppet ”nya medier” används ofta trots att medierna som avses har funnits länge och inte är nya vare sig för barn och unga eller vuxna.
Medierådets kanslichef, Ann Katrin Agebäck, i en debatt i tv-programmet "Gomorron Sverige" med socionomen Sven Rollenhage med anledning av att en pojke omhändertogs i Blekinge för datorberoende. I programmet diskuterar de vad dataspelen kan göra med oss och vad som ligger bakom fallet i Blekinge. Programmet sändes den 5 maj i SVT.
Ann Katrin Agebäck, kanslichef på Medierådet, talar om åldersgränser på dataspel i Lilla Aktuellt. ”Man behöver någon form av skydd”.
Per Johansson beskriver barn och unga som digitala infödingar i sin artikel på Newsmill: www.newsmill.se/artikel/2010/02/ Det är en läsvärd artikel men han har missuppfattat begreppet. Det heter digitalt infödda, inte infödingar, vilket är något helt annat och mindre exotiskt. Digitala infödingar verkar vara direkt översatt från det engelska begreppet digital natives som Marc Prensky grundade 2001. Det finns dock något förnedrande över ordet, speciellt i det här sammanhanget. Barn och unga är inte något urfolk eller urinvånare, det handlar istället om att de är digitalt infödda, de har alltså fötts in i det digitala landskapet.
I Ungar & Medier 2008, en undersökning om barns och ungas medievanor och upplevelser av medier som Medierådet genomför vartannat år, har barn och unga mellan 9-16 år tillfrågats om vilket innehåll de mår dåligt av att se. Resultatet visar att barn och unga i avsevärt större utsträckning mår dåligt av bilder och filmer av verkligt våld och lidande än av spelat våld i filmer och tv-serier. 43% av barn och unga uppger att de mår dåligt av att se chockbilder på nätet - verkliga bilder eller filmer på döda, blodiga människor och djur, 25% mår dåligt av verkligt våld i nyheter eller dokumentärer medan 5% uppger att de mår dåligt av spelat våld.
Under senare tid har det debatterats mycket kring de dokusåpor som visar upp barn i utsatta situationer. Medierådet har uttalat sig i Aftonbladet och Aktuellt. Enligt FN:s barnkonvention ska barn alltid sättas i främsta rummet vid beslut som gäller dem. I detta ingår bland annat att barnet ska respekteras och att dess rättigheter ska främjas.
Medierådets remissvar på betänkandet Avskaffande av filmcensuren för vuxna - men förstärkt skydd för barn och unga mot skadlig mediepåverkan (SOU 2009:51): Medierådet instämmer i utredningens förslag att avskaffa filmcensuren och att bilda en ny myndighet till vilken Medierådets uppgifter överförs. Den nya myndigheten bör ha som huvuduppgift att stärka och skydda barn och unga i deras medievardag. Arbetet ska präglas av en öppen och balanserad grundsyn på nya medier och kommunikationssätt.
I slutet av mars presenterade Medierådet en granskning av 17 sociala sajter som används av barn och unga. I samband med att undersökningen presenterades inbjöd Medierådet samtliga granskade sajter till ett dialogmöte. Sex av dessa sajter deltog i mötet, där det bland annat diskuterades hur eventuella framtida granskningar ska utformas och vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra säkerheten på sajterna och hanteringen av anmälningar. Vid mötet presenterade Medierådet även följande information om bakgrunden till granskningen.
Medierådet kommenterar granskningen: Det finns flera instanser dit du kan vända dig med frågor om barns och ungas medieanvändning och sociala liv på nätet. Här är en lista på några organisationer som vi har erfarenhet av. Vi presenterar även Medierådets informationsmaterial relaterat till sociala nätverkssajter som du som förälder eller pedagog kan använda.
Sociala nätverkssajter har blivit dagens ungdomsgårdar. De flesta barn och ungdomar i Sverige är medlemmar på olika nätmötesplatser, där de umgås med kompisar, spelar spel och träffar nya vänner. Umgänget och användandet går ner i åldrarna, alltfler yngre barn är aktiva på nätet. Det är inte ovanligt att barn på 10-11 år är medlemmar på t.ex. Facebook, trots att sajten officiellt har en åldersgräns på just 13 år.
Undersökningar visar att datoranvändningen går ner i åldrarna och att internetanvändningen ökar hos barn generellt. Det behövs satsning-ar på ökad undervisning i mediekompetens och källkritik redan i förskolan. Det finns ex-empel på förskolor som tagit initiativ i denna riktning och Medierådet välkomnar fler initiativ som stärker barn i sin medieanvändning. Att börja prata med barn om nätet och praktisera ett kritiskt förhållningssätt till medier är det bästa sättet att förebygga risker i ett senare skede.
Återigen dyker begreppet ”beroende” upp i debatten om ungas medieanvändning. Denna gång handlar det om flickor och sociala nät-verkssajter. I en artikel i Aftonbladet som fått stor spridning även i andra medier, påstås att unga flickor är beroende av sociala sajter.
Medierådet efterlyser tydligare policy från sajtägare i en artikel på DN debatt: Det behövs regler för hur vi ska handskas med döden på sociala nätverkssajter. Döden har numera en central roll på internet; Sturebydramat fick många att förstå detta. Svåra etiska frågor väcks. Ska en avliden persons profil på till exempel Facebook stå kvar? Det är dags att diskutera vem som fattar beslut om avlidna personers profiler och bilder och vilka lagrum som gäller.
Kulturdepartementet, 103 33 Stockholm Besöksadress: Karlavägen 100
Telefon: 08-405 10 00 E-post: info[a]medieradet.se
www.medierådet.se www.youtube.com/medieradet